Hur man får betalt för appar

Detta blir en kort uppföljning till dagens tidigare inlägg om Appar och Riskkapitalet. Satt och läste lite på tunnelbanan i morse och snubblade över en intressant artikel om precis detta med appar och betalning.

Analysen är gjort av IHS Screen Digest och säger bl.a. att 95% av alla nerladdningar under 2011 var gratis-appar. Bedömningen är att denna andel kommer att stiga under 2012, då allt fler kvalitativa appar erbjuds för gratis nerladdning.

Lösningen som man ser det är att erbjuda själva appen gratis, men sedan ta betalt för olika tjänster o.dyl. inne i appen (vilket är ganska enkelt rent tekniskt). Förra året stod sådana köp för 39% av de totala intäkterna från appar, vilket motsvarar runt 7 miljarder kronor globalt.

Till 2015 förväntas dessa intäkter stiga till 64% av intäkterna, motsvarande c:a 35-40 miljarder kronor.

Så detta är ju något att ta hänsyn när ni börjar skissa på affärsmodellen till er nya app!

Appar och riskkapital

Mobila applikationer (s.k. appar) är hetare än aldrig förr. Frågan är väl dessutom om man skulle kunna börja kalla det för en bubbla? Det nuvarande beteendet känns onekligen igen från IT-bubblan för strax över tio år sedan (t.ex. berättar en apputvecklare att "Vi talar inte om lönsamhet"). Likväl har riskkapitalbolagen fått upp ögonen för hela verksamheten. Det ringer i alla fall en klocka i mitt huvud.

Varför är det då intressant att investera i appar? Först måste jag tydliggöra att en app är något som funnits så länge datorerna har funnits. Att utveckla program för datorer och mobiltelefoner är inget nytt, eller revolutionerande. Till operativsystemet Symbian som bl.a. Ericsson och Nokia körde i sina mobiler före iPhone hade kunde man också ladda ner program, men det talades fortfarande inte om appar i den omfattningen som det gjordes så fort Apples iPhone kom på banan. Varför?

Min uppfattning är att begreppet appar föddes, och skiljde sig från i princip all annan programvara, när Apple lanserade sin AppStore. Detta innebar en kraftfullt förenklad distributionsmodell, men också en helt annan prismodell. Genom att låta konsumenten gå in på ett enda ställe för att söka och ladda ner den nya programvaran blev det enkelt och förståeligt, t.o.m. för den helt teknikointresserade konsumenten. Populära appar (t.ex. Angry Birds) marknadsfördes i topplistor, och blev ännu mer populära och nerladdade. Distributionsmodellen tillät dessutom mikrobetalningar (de flesta appar kostar ju runt 1 EUR eller 1 USD beroende på om det är iOS eller Android) vilket innebär att man samtidigt bara behöver spendera några kronor för att ladda hem ett nytt spännande program eller spel till telefonen. Således blev vare sig priset eller komplexiteten ett hinder för nya köp. Oavsett vilken typ av konsument. Resultatet har blivit en otrolig mängd nerladdningar!

Och här är ju riskkapitalet intresserade. Det finns ju, som jag har skrivit om förut, extrema fall av lyckade appar som generat miljardintäkter. Samtidigt som appar är ganska små och går snabbt att tillverka (de ska ju bara kosta några kronor) så är time-to-market ganska kort och eventuella investeringar i utvecklare går att återinvestera snabbt i nästa app-projekt.

Man måste ju dock komma ihåg att det finns en nästan bisarr mängd appar ute på marknaden, och det är bara ett fåtal som verkligen får det massa genomslag som kanske gör att en investering på mångmiljonbelopp faktiskt betalar igen sig. Och den som tjänar mest på allt är såklart Apple och Google som tar sin provision från all försäljning (Apple tar 30% av intäkterna). Totalt beräknas marknaden för appar ha omsatt c:a 100 miljarder kronor under 2011 (olika aktörer pekar på olika siffror, men det alla säger att det är stora belopp). Naturligtvis vill alla vara med och slåss om de pengarna!

Under 2012 kommer vi med all sannolikhet få se ännu mer riskkapital rinna in i dessa utvecklingsbolag, frågan är vilka som kommer att få ut en framgångsrik produkt på marknaden och dessutom kunna behålla den där. Helt klart är att konkurrensen kommer att bli stenhård, och konsumenternas krav på vad som laddas ner till mobilen kommer att öka.

Källor: IDG, IDG2

Det papperslösa kontoret (och hemmet)

ScanSnap S1300

Sådär, nu pågår prov- och försöksverksamhet hemma hos mig. Det har ju pratats länge om det papperslösa kontoret, men med laserskrivare som är praktiskt taget gratis så känner det ju som att vi bara kommer längre och längre bort från den visionen (i alla fall på kontoret).

Min problembeskrivning är i grund och botten ganska enkelt.
1) Privat samlar jag på mig massvis med papper (särskilt nu när jag dessutom fått barn), samt att jag har tre stycken företag som alla drar in massiva mängder papper.
2) Jag har inget kontor, utan denna verksamhet sköts hemifrån min 2:a. Något särskilt kontorsrum har jag inte heller riktigt plats för. Pärmar (det blir många) är inte en okej form av heminredning!
3) Jag har problem att hitta gamla papper, dels är det svårt att söka i pärmarna och dels arkiverar jag så snabbt som möjligt mina pärmar i källarförrådet (och då blir det jobbigt på riktigt).
4) Papper med värdefull information är bara tillgängligt när jag befinner mig hemma i lägenheten.

Okej. So far so good som det heter. Detta kan väl inte vara ett oöverstigligt problem? Lösningen måste ju helt enkelt vara att digitalisera inkommande papper, för att sedan antingen kasta det fysiska pappret eller vid behov arkivera det långt nere i förrådet. Sagt och gjort, jag har nu inskaffat en Fujitsu S1300. Detta är en dubbelsidig dokumentscanner som är otroligt liten och går att gömma utan att hemmet ser ut som ett kontor (mitt städskåp är omgjort till serverrack + plats för en stor HP-färglaser) då jag gärna döljer all elektronik som inte MÅSTE stå framme och samla damm.

Installationen var inte helt trivial då min Mac saknar CD/DVD-spelare. Men efter en del fippel lyckades jag hitta programvarorna online och få in dessa (under tiden lyckades min PC sänka hela nätverket, vilket bara förstärker min tilltro till Mac som system). Men sedan tog inte installationen många sekunder.

Inledande försök visade att scanna 8 st dubbelsidiga A4 i färg (300 dpi) tog strax under minuten. Den klarar att automatisk ta bort blanka sidor.

De scannade PDF-filerna har jag sedan sparat på Dropbox (en s.k. molntjänst), vilket gör att jag har tillgång till dem på mina datorer (såväl laptops som stationära) och även min iPhone. Så behöver jag försäkringsbeviset för någonting är det bara att dra upp mobilen. Och skulle mobilen försvinna går det ju att komma åt filerna via vilken webbläsare som helst!

Än så länge känns den här lösningen som en solklar 10-poängare! Länge sedan jag jobbade med hård- och mjukvara som var så enkel, snabb och smidig!

Nu ska jag bara arbeta mig igenom en ganska massiv hög med papper och se om jag är lika nöjd när jag är klar med den. Ber att få återkomma med resultaten.

Vikten av e-handel för postordern

I dagens SvD skriver man om Freddy Sobin som vid blott 30 år blivit VD för Consortio Fashion Group (företaget bakom postordermärken så som Haléns, Bubbleroom och Cellbes).

Anledningen till att man valt en så (relativt) ung VD är enligt uppgift att han varit e-handelsansvarig för koncernen, som nu har runt 70% av sin omsättning (på totalt 1.5 miljarder kronor) just från e-handeln. Personligen tycker jag att det är jätteroligt att man verkligen släpper fram den typen av unga människor som visar framfötterna! Mer av den varan i Sverige.

Detta stärker väl i och för sig också vad jag sagt i över tio år om att e-handel bara är postorder, fast utan den fysiska katalogen. Fast, vill man ha en fysisk katalog kan man väl även ha det, och skapa den utifrån data från e-handelssystemet - och se till att beställningarna rationaliseras in elektroniskt. Same same... Inget nytt under solen. Kan man sälja med en katalog så kan man sälja på nätet.

Enligt Freddy Sobin så står e-handeln för c:a 5% av klädförsäljningen i Sverige, så här finns ju en tydlig potential. Allt prat i för 5-10 år sedan om att det inte går att sälja kläder via e-handel är bevisligen rent skitsnack.

Såg dessutom att han satt i styrelsen för Lenson, vilket är ett spännande företag som jag haft förmånen att arbete med i ett par års tid under deras start-up-period. Önskar dem också all lycka till i framtiden!

Inflation i datatrafik

Enligt en artikel i dagspressen så äter en iPhone 4S närmare dubbelt så mycket datatrafik som den tidigare modellen, och närmare tre gånger så mycket som en iPhone 3G. Konstigt? Som gammal utvecklare blir åtminstone inte jag speciellt förvånad. Datatrafik och bandbredd är egentligen inte ett stort hinder för de flesta iPhone-användare, eftersom de man i huvudsak har abonnemang med fri data (i alla fall nationellt), därav ställer den genomsnittlige användaren inte några krav på att telefonen (och framförallt dess appar) ska behandla datatrafik med någon större måtta. Alltså blir det betydligt snabbare och billigare att designa telefonen utan att behöva ta någon större hänsyn till att den ska vara sparsam med trafikutnyttjandet, och implementera komprimering, undvika onödiga anrop etc

Denna inställning har gällt så länge jag arbetet med datorer, t.ex. i form av uttrycket "CPU-tid är billigare än programmeringstid". Vilket helt enkelt betyder att det är billigare att köpa en mer kraftfull dator än att sätta ett gäng programmerare för att optimera det allra sista i program. Optimeringsarbete följer, precis som mycket annat, Paretos Lag att de första 80% av arbetet står för 20% av kostnaden - och de sista 20% för 80% av kostnaden. Alltså blir det billigare att kräva att kunden har bättre hårdvara än att få något optimerat till 100%. Och med tanke på datorutvecklingen - och i det här fallet även utvecklingen av mobiltelefoner och bredband - såväl fast som mobilt, så har det heller inte varit några problem att få utvecklingen att hänga med.

Och nu när vi börjar gå in i 4G på telefonsidan så torde vi knappast se någon minskning i datatrafiken framöver...

EDIT: Artikel även i DN

Spotify och piratkopiering

Sådär, nu är både jul och nyår avklarade - och jag hunnit hem från lite avkoppling i Milano. Hade faktiskt tänkt skriva några rader om piratkopiering idag, och specifikt kopplat mot Spotify. Lustigt nog läste jag dessutom denna artikel i DN nu på kvällen. Där man utser en av grundarna för Spotify, Daniel Ek, till musikvärldens just nu viktigaste man. Man säger att Spotify möjligen hittat den gyllene medelvägen för musikbranschens överlevnad mot piratkopieringen.

Och det var faktiskt samma slutsats som jag drog i bilen på väg ut för att träffa min grabb, samtidigt som jag strömmade musik från Spotify via iPhonen till bilstereon över blåtand. Jag skaffade mitt Spotify-abbonemang i juli, då jag var i Italien på semester. Anledningen var att jag inte kunde strömma musik utan dataabonnemang, så då var det ju praktiskt att kunna ladda ner och lagra lite enkelt i telefonen. Nu tickar mitt Spotify-abonnemang vidare med 99 kr/mån, och jag använder det hemma, i mobilen och i bilen varje dag. Och piratkopiering? Jag måste ju erkänna att jag liksom många andra inte varit främmande för att ladda hem musik via olika tjänster på nätet. Anledningen? Jag tycker inte att det är värd 200kr att köpa ett album för de enstaka låtar som jag faktiskt vill åt, då det är sällan jag tycker ett helt album är speciellt bra.

Men sedan jag skaffat Spotify har det helt enkelt inte varit värt besväret att försöka hitta låtar på nätet, när jag kan komma åt all musik mycket enklare. Och till en mycket överkomlig peng dessutom!

Och jag tror personligen att det är lösningen.. Enkelt att köpa produkten, omedelbar leverans och ett pris som avspeglar en extremt kapad distributionskedja!

På samma ämne blev jag sugen på det gamla klassiska spelet Civilization härom veckan. Det första jag gjorde var att dels kolla AppStore för iPhonen och sedan även AppStoren för Mac:en. Resultatet? 7 kr för iPhone och strax över 100 kr för Mac:en. Varför skulle jag ens försöka att piratkopiera? Jag köpe bägge omgående! Laddades ner och installerades i en handvändning. Där har vi framtidens distribution!

Ska försöka vidareutveckla detta i framtiden. Och då kanske speciellt rörande mobila applikationer ("appar").

E-handel, utveckling och trender

Jaha... Nu har man gått på jullov, och spenderar lite tid med Edward (som nu snart fyller 5 veckor). Man brukar ju säga att julen är en tid för reflektion. Så då passar det kanske med en liten reflektion över e-handelsutvecklingen. Var har vi varit, och var är vi på väg?

Jag har haft förmånen att på första parkett se hur e-handeln utvecklats från 1999 och framåt. På Imenta tog vi fram vår första e-handelsplattform i början på 2000, innan dessa hade vi gjort några konsultuppdrag att sätta upp shoppar. Bl.a. inom kontorsvaror (med en integration till dåvarande SPCS Administration - idag Visma) och fritidskläder.

Den första tiden var den stora utmaningen att övertyga företagen om att e-handel faktiskt skulle kunna fungera. Företagen hade massor av anledningar till att det inte skulle fungera. Skulle konsumenten lita på att handla via nätet? Hur skötte man betalningarna? Hur fixade man säkra leveranser? Kunde man verkligen sälja kläder och skor? Hur skulle man hantera returer? Hur skulle kunderna hitta till butikerna? Hur jobbigt skulle det bli att uppdatera produktsortiment och lagersaldon?

Tio år senare är e-handeln en självklarhet hos de flesta företagare. Svårigheten i dag är snarare att välja en teknisk plattform och en leverantör som kan svara upp till alla de krav som ställs.

Vissa av de som var tidigt ute har vuxit och blivit stora och framgångsrika företag, och andra gick tyvärr under i processen. För det visade ju sig att det inte bara var företagen som var omogna, inte heller konsumenterna var riktigt redo att anamma e-handeln i dess barndom. I dag e-handlas det inom alla åldersgrupper. Bredband verkar nu vara en mänskligt rättighet, och allt fler är ständigt uppkopplade - såväl hemma som på stan.

För att svara upp mot konsumenternas behov har vi sett förenklingar inom betalprocesserna. Klarna har vuxit från ingenting till en miljardindustri på bara fyra år. DIBS har gått till börsen. Elektroniska betalningar och fakturatjänster har mer eller mindre gjort postförskott helt överflödigt (tack och lov).

Bok- och skivindustrin var tidigt ute på marknaden, och fungerar fortfarande väldigt bra. Men marknaden för fysiska böcker och skivor minskar stadigt. Under 2011 har marknaden för e-böcker vuxit explosionsartat, framförallt tack vare Amazons läsare Kindle. Vår musik konsumeras också i allt större utsträckning elektroniskt, vi har fått streaming-tjänster så som Spotify och WIMP, och vi har möjlighet att köpa musik via Apples iTunes Store.

Google har växt från en konkurrerande sökmotor till ett av världens största medieföretag. Orsaken stavas AdWords. Annonser så att e-handlare kan driva in kunder till sina butiker. Alla e-handlare med självaktning använder i dag Googles sponsrade länkar. Ett annonsmedia som är extremt lätt att räkna hem på. Utan e-handeln hade inte Google tjänat så här mycket pengar.

Integration med bakomliggande ekonomi-, lager- och kassasystem är också en självklarhet i dag. T.o.m. för de mindre företagen. Kunderna tolerar inte längre prisavvikelser eller felaktiga lagersaldon. Elektronisk spårning av paket är en nödvändighet att kunna erbjuda.

Kläder- och skor då? Är nu en av de största nischerna inom e-handel, och växer stadigt. Innovativa metoder att visa kläderna och generösa returvillkor gör att konsumenterna vågar handla.

Men om man försöker att snegla lite i kristallkulan då?

Jag tycker att Apples AppStore ger väldigt tydliga indikationer att konsumenterna är mer än villiga att betala för programvara, förutsatt att det är relativt billigt - men framförallt enkelt! Ett klick så är det klart. Detta kommer att sprida sig ytterligare, från våra smarta telefoner till våra datorer. Konsumenterna är generellt sett villiga att betala för sig om det är enkelt och upplevs som prisvärt. Vem anser att 169kr är prisvärd för en CD-skiva egentligen?

Den mobila e-handeln kommer självfallet att växa ytterligare. Allt fler använder sig av en smartphone, och det mobila datanätet växer stadigt - samtidigt som priset för datatrafik sjunker. Önsvärt vore väl att roamingavgifterna sänks markant - eller tas bort, så att det blir möjligt att nyttja sin telefon även utomlands. Regeringen verkar tycka att det är dags för detta nu i alla fall.

Riktad (sponsrad) reklam kommer att smyga sig in på fler ställen, bli mer diskret och allt mer personlig. Facebook är tveklöst ledande inom detta, och blir allt bättre! Samtidigt kommer vi också att få se fler rättstvister inom detta områden. Många anser att man redan nu går över gränsen för den personliga integriteten.

Det får räcka för nu, nu måste jag ta hand om baby igen! :)